"Den största AI-utmaningen är inte tekniken"

"Den största AI-utmaningen är inte tekniken"

AI har på kort tid blivit en naturlig del av många industriföretags vardag. Men forskning inom det tematiska området TRAIL vid Jönköping University visar att en av de stora utmaningarna ligger någon annanstans. Det handlar inte längre främst om tekniken – utan om hur företag leder förändring och skapar förutsättningar för att AI ska användas på ett sätt som skapar verkligt värde. Något som Bufab, ett av företagen som deltagit i forskningen, känner igen från sin egen AI-resa.

AFAIR är en forskningsprofil vid Jönköping University där akademi och näringsliv tillsammans utforskar hur AI kan skapa värde i industrin. Forskningsprofilen leds av Joakim Wikner och är uppdelad i två tematiska områden: TRAIL, som fokuserar på ledning och organisering för AI-transformation, och TRUST, som har ett annat fokus på tekniken och dess tillämpningar.

Inom TRAIL har forskare och företag genom projekten PrepAIr och PropAIr följt utvecklingen från de första AI-initiativen till dagens fokus på förändringsledning och organisationsutveckling. Arbetet fortsätter nu bland annat i forskningsprojektet MAIn – Managing AI-integration, som pågår mellan 2025 och 2028.

Nina Edh är universitetslektor vid Jönköping University, verksam inom TRAIL och projektledare för MAIn. Hon förklarar:

– För några år sedan handlade AI-diskussionerna mycket om tekniken. Idag ser vi att de tekniska utmaningarna inte längre är det stora hindret. Nu handlar det om hur organisationer ska arbeta, samarbeta och utvecklas.

Från teknikfråga till förändringsledning

När de första projekten inom TRAIL startade låg fokus på tekniken – hur företag kunde förbereda sig för AI och vilka möjligheter som fanns med maskininlärning och dataanalys. Idag ser forskarna inom området att utmaningarna har förändrats.

– Vi har egentligen kunnat släppa tekniken. Den är inte vårt största problem längre. I stället handlar det om hur vi organiserar oss, hur vi leder förändringen och hur vi skapar förutsättningar för människor att använda AI på ett bra sätt, säger Nina Edh.

Det innebär också att många av de modeller för förändringsledning som företag använt tidigare behöver omprövas.

– Traditionella modeller utgår ofta från att människor först är skeptiska till förändring. Men när det gäller AI ser vi ofta motsatsen. Många har idéer, vill testa och experimentera. Utmaningen är snarare hur organisationen tar vara på det engagemanget.

Det är en bild som känns igen på Bufab. Företaget har deltagit i forskningssamarbetet inom AFAIR och i projektet MAIn och har genom sin medverkan fått möjlighet att kombinera sina egna erfarenheter med forskningens perspektiv.

– En av de största vinsterna har varit möjligheten att få våra egna erfarenheter och utmaningar belysta och utmanade genom forskning och det vetenskapliga perspektivet. Det har hjälpt oss att se vår verksamhet på nya sätt och fatta mer välgrundade beslut kring AI och förändringsarbete, säger Helena Häger, Finance & AI and Automation Director Region Europe North & East på Bufab.

En ny roll växer fram i industrin

I forskningen inom TRAIL ser Nina Edh och hennes kollegor också hur helt nya roller börjar ta form ute på företagen. AI-ambassadörer, AI Champions och andra informella förändringsledare får allt större betydelse när ny teknik ska omsättas i praktiken.

– Vi ser personer som driver utvecklingen framåt, hjälper kollegor och skapar förståelse för hur AI kan användas i vardagen. De har ofta stor påverkan, även om rollen inte alltid är formellt definierad. Jag tror att vi håller på att se framväxten av en helt ny typ av yrkesroll i industrin.

Kunskap byggs tillsammans

En annan slutsats från forskningen inom TRAIL är att kompetensutveckling handlar om betydligt mer än att gå en kurs.

– Två timmars utbildning i ett AI-verktyg förändrar egentligen väldigt lite. Den verkliga nyttan uppstår när människor pratar med varandra, delar erfarenheter och tillsammans utforskar hur verktygen kan användas i det dagliga arbetet, säger Nina Edh.

Här har samarbetet mellan akademi och näringsliv varit en viktig del även för Bufab. Inom projekten har AI-utbildningar utvecklats tillsammans, med innehåll anpassat efter företagens faktiska behov. Flera av Bufabs medarbetare har också genomfört AI-kurser parallellt med sina ordinarie arbetsuppgifter.

Men Helena Häger lyfter även kunskapsutbytet mellan företagen som en viktig del. Hon utvecklar:

– Genom öppna och ärliga dialoger har vi kunnat dela erfarenheter, inspireras av varandras initiativ och ta med oss konkreta idéer tillbaka till vår egen verksamhet. Vi hade inte kommit så här långt på vår AI-resa utan det nära samarbetet mellan företag, forskare och utbildningsaktörer som AFAIR har möjliggjort.

Hur skapas egentligen värde med AI?

En fråga som Nina Edh och hennes forskarkollegor återkommer till är hur företag egentligen mäter nyttan av sina AI-satsningar.

– Många vill räkna hem AI-investeringar på samma sätt som andra utvecklingsprojekt. Men AI skapar ofta värden som är svårare att mäta direkt i kronor och ören. Det kan handla om ökad kunskap, bättre beslutsunderlag eller nya arbetssätt som på sikt stärker verksamheten, säger Nina Edh.

På Bufab ser man bland annat möjligheter att använda AI för att förbättra kundservice, beslutsfattande och kunskapsdelning. Tekniken kan också frigöra tid från administrativa uppgifter och ge medarbetarna bättre förutsättningar att analysera information.

Men även här landar Helena Häger i samma slutsats som forskningen inom TRAIL:

– Vi tror att den största effekten inte kommer från tekniken i sig, utan från hur vi utvecklar våra arbetssätt, kompetenser och vår organisation för att använda tekniken på rätt sätt.

Samtidigt menar Nina Edh att diskussionen om värde behöver breddas ytterligare.

– Vi behöver också prata om vilka kostnader och konsekvenser AI medför – inte bara ekonomiskt, utan även ur ett hållbarhets- och samhällsperspektiv. Vad händer med den tid som frigörs? Hur påverkas energianvändningen? Och hur definierar vi egentligen värde? Det är frågor som blir allt viktigare framåt.

Från forskning till verklighet

På årets Elmia Subcontractor kommer forskare från AFAIR att medverka på Stora scenen och dela med sig av erfarenheter från forskningen. Tillsammans med industriföretag som deltagit i projekten blir fokus på hur AI används i praktiken – och vilka lärdomar som kan hjälpa fler företag att ta nästa steg.

– AI handlar inte längre om en teknik som ligger någon gång i framtiden. Den finns redan här. Nu är den stora frågan hur vi bygger organisationer som kan använda den på ett sätt som skapar verkligt värde, säger Nina Edh.

Vill du höra mer om Nina Edhs forskning så kan du ta del av hennes föredrag på Huvudscenen den 10 november, kl. 15.00: AI i industrin – människan mitt i förändringen.