Varje år, under de senaste 50 åren, har Elmia Subcontractor samlat företag från tillverkningsindustrin till ett par livliga mässdagar på Elmia i Jönköping. En stor del av de deltagande organisationerna är familjeföretag, eller har sina rötter i ett.
På Centre for Family Entrepreneurship and Ownership (CEFEO) vid Jönköping International Business School undersöker forskarna Massimo Baù och Kajsa Haag vad det är som får den här typen av företag att blomstra inte bara över år, utan över generationer.
Att driva ett familjeföretag handlar inte bara om affärstrategier, det är mer personligt än så. Inte sällan bor ägarna i samma samhällen som sina anställda, och ser och känner dem väl. I svåra tider upplever de ett moraliskt ansvar att skydda sina anställda och ägarna tenderar att fatta beslut med ett längre perspektiv i åtanke.
– Familjeföretag tenderar att tänka i generationer, inte kvartal, säger Massimo. Det långsiktiga perspektivet ger dem ett slags tålamod och stabilitet som man sällan ser i andra ägarmodeller.
Familjeföretagens lojalitet är starkt synlig i deras koppling till lokalsamhällena, och då särskilt i regioner som Småland.
– Dessa ägare driver inte bara företag, förklarar Kajsa. De bor i samma städer, deltar i samma evenemang och stöder lokala skolor och idrottsklubbar. De är en del av samhället, vilket det skapar en nivå av ansvarsskyldighet som man inte ser vid distansägande. Vår forskning visar att familjeföretag, på grund av den lokala kopplingen, är mycket mindre benägna att säga upp personal under kriser. Lojaliteten till sina anställda och samhället är djupt rotad.
Massimo menar att det är en form av socialt kapital, ett osynligt men kraftfullt nätverk av förtroende som stärker företagens motståndskraft och anseende.Han utvecklar:
– Det är en paradox. Företagen kan komma att lida mer på kort sikt eftersom de skyddar sina anställda, men på lång sikt bygger de lojalitet, förtroende och en starkare grund.
Till skillnad från företag knutna till externa investerare eller riskkapital, arbetar familjeföretag ofta med ett mer tålmodigt kapital; de är villiga att investera långsiktigt.
– Om ägarfamiljen tror på en vision kan de agera beslutsamt, säger Kajsa. De behöver inte vänta på externt godkännande, vilket kan vara en stark fördel i branscher som tillverkning, där avkastning kan ta år.
Men samma struktur kan också innebära utmaningar. Om den nuvarande generationen motstår förändring kan företaget stagnera. Detta gör att en öppen kommunikation mellan generationer avgörande, vilket också är ett återkommande tema i CEFEO:s arbete.
Familjeföretag kanske inte alltid är först på marknaden, men när de förnyar sig gör de det ofta med ett djupt syfte.
– Många specialiserar sig på nischområden och blir världsledande inom mycket specifika områden, förklarar Massimo. Det fokuset – och förmågan att behålla skickliga medarbetare i årtionden – är en enorm fördel.
Samtidigt kräver det ett ekosystem som stöder kontinuerligt lärande – från skolor och universitet till regionala mässor och internationella partnerskap – för att bibehålla den fördelen.
Ett av de utmärkande dragen för familjeföretag är deras möjlighet att föra över företaget till nästa generations företagsledare. Vilket också kan vara en utmaning. Men om det hanteras väl blir successionen en del av företagets inbyggda motståndskraft. Det bevarar inte bara finansiellt kapital, utan även värderingar, kunskap och institutionellt minne.
– Succession handlar om mer än att bara välja en ny VD", säger Kajsa. "Det handlar om att bygga ägarkompetens, emotionell intelligens och säkerställa att nästa generation är både villig och kapabel att leda."
Massimo hänvisar till denna process som generationsöverskridande entreprenörskap. Ett koncept som erkänner hur familjer inte bara för över roller, utan ett tankesätt av innovation, ansvar och förvaltarskap vidare i nästa led.
Sveriges affärskultur, särskilt i regioner som Småland, lägger ytterligare ett lager till den här historien menar Kajsa och Massimo.
– Familjeföretag här verkar ofta med tyst självförtroende, säger Kajsa. Även de mest framgångsrika företagarna lever oftast modesta liv. De återinvesterar i sina företag, är jordnära och undviker onödiga risker.
Så, vad är det som gör familjeföretag verkligt motståndskraftiga? Kajsa och Massimo sammanfattar det:
– De växer med syfte. De investerar i människor. De tänker i årtionden. Och i en värld där snabbhet ofta överträffar mening, erbjuder familjeföretag något annorlunda; en affärsmodell byggd inte bara för vinst, utan för kontinuitet, omsorg och gemenskap.
CEFEO är ett världsledande, tvärvetenskapligt forskningscenter med fokus på familjeföretag och ägande. Det kombinerar rigorös, högkvalitativ forskning med relevant utbildning och samarbetar med industrin och internationella nätverk för att bidra både akademiskt och praktiskt. I år fira forskningscentret 20 år - läs mer om deras verksamhet, och firande, på deras webbplats.
Massimo Baù är senior docent i familjeföretag och ägande vid JIBS och direktör för CeFEO. Han är forskningschef och styrelseledamot i IFERA, medlem i Family Firms Institute (FFI), var med och grundade European Family Business Centres Network (EuFBC) och deltar i rådgivande nämnder för initiativ för hållbar styrning.
Kajsa Haag är docent och biträdande dekanus vid Jönköping International Business School (JIBS). Hon är en viktig medlem i CEFEO och specialiserar sig på familjeföretagsövertagande, ägardynamik, företagsstiftelser, strategi som praktik och juridisk reglering av ägande.
Foto: imagebanksweden_phia_bergdahl/Jönköping University