16 - 18 okt. 2024

Mindre metan från kor med rödalger i kosten

Mindre metan från kor  med rödalger i kosten
Mjölkkornas inverkan på klimatet kan minska rejält visar forskning. Det är sammanfattningen av ett seminarium som Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, höll på Elmia Lantbruk, som avslutning på universitetets satsning Mjölkveckan.

Problemet med de betande djurens utsläpp av klimatgasen metan kan angripas på främst två sätt. Dels genom annat foder och andra skötselmetoder som minskar gasbildningen, dels genom att studera frågan i ett helhetsperspektiv.

SLU bedriver forskning ur båda perspektiven. En del av forskningsresultaten presenterades under konferensen.

Mikaela Lindberg forskar om djurhållning ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett av hennes projekt handlar om att tillsätta mindre gasdrivande komponenter i fodret. Vad som har testats är rödalger hämtade från havet och 3-Nitrooxypropanol med handelsnamnet Bovaer.

– Rödalgerna är mer effektiva, berättade Mikaela. Vi nådde en 30-procentig reduktion av gasbildningen i våra försök, men teoretiskt är det möjligt att minska med 90 procent.

I den efterföljande frågestunden framkom också att det är möjligt att samla in metangasen när luften ventileras ut från ladugården. Någon forskning om detta fanns inte att presentera.

En viktig del av en livscykelanalys om kornas metanutsläpp är markens förmåga att lagra kol från luften. Vall och andra fleråriga växter lagrar tre gånger så mycket kol i marken som ettåriga grödor. Tomas Kätterer på SLU har gått igenom lngtidsstudier av kolinlagring. Den äldsta från England har pågått i 150 år.

– En meter under jord i en vall finns dubbelt så mycket kol lagrat som i växterna ovan jord, förklarade han.

mjolkkonferens_2.jpg

Alla växande grödor fångar upp koldioxid ur luften. Skillnaden är att ettåriga växter inte utvecklar lika omfattande och djupa rotsystem som perenner. Det gynnar kollagringen och leder dessutom till att marken blir mer porös och bättre på att ta upp och hålla vatten.

– Därför har en flerårig vall bättre motståndskraft mot torka, konstaterade Tomas.

Ovanstående gäller mineraljordar vilket är 93 procent av den odlade arealen i Sverige. Den lilla delen är torvmarker som avger metan och lustgas, men dessa måste hanteras i särskild ordning för att minska klimatpåverkan.

En annan metod att minska klimatpåverkan är bättre djurhälsa vilket ger mer långlivade djur och därmed sänker behovet av kvigor för rekrytering.

Forskning vid SLU pekar på att högre andel vall och mer höstsådd av spannmål påverkar kollagringen positivt. En slutsats blir att kon, sett ur ett helhetsperspektiv, inte är en så stor klimatproblem som enbart metanutsläppen indikeras. Och det som ändå pyser ut, kan minskas med tillsats av rödalger, samtidigt som kolinlagringen i marken kan ökas med ändrade brukningsmetoder.