Den hemliga trädgården

Den hemliga trädgården
Den vilda lite hemlighetsfulla trädgården är på modet just nu. Den kan se ut på många olika sätt, som en liten skogsdunge till exempel. Så skapar du trädgården som på ett naturligt sätt bjuder in den biologiska mångfalden.

Årets upplaga av Chelsey Flower Show har avslutats och efter ett par år av uppdämd längtan efter tjusiga visningsträdgårdar och eleganta hattar så har är trädgårdsvärlden nu återfått en sorts balans för en stund. Vi som inte hade möjlighet att åka till London den här gången har kunnat ta del av en mängd rapporter om trendande växter och trädgårdsdesign. Något som verkar vara ett återkommande tema är det vilda inslaget som många satsat på i år. Vi har tagit upp den vilda trädgården, både i årets trendrapport och den för år 2023. Det är en stil som kan se ut på många sätt och målet är ofta att gynna den biologiska mångfalden.

 

Den-hemliga-trädgården-EGTjpg.jpg

 

Den vilda trädgården har också magiska och hemlighetsfull känsla som för tankarna till sagans värld. Det gör liksom inget om det duggregnar lite när man promenerar runt i den. I den här trädgården är också alla välkomna, liten som stor, gammal som ung. Bin, fjärilar och humlor lever i samklang med fåglar, igelkottar och grodor. Det är en plats där växterna får breda ut sig men inom vissa ramar. Ramen kan bestå av häckar, murar eller barriärer flätade av vide. Det är vackert och lite mystiskt, nästan som i ett så kallat woodland.

 

92DU1881Drömparken-nya-delen.jpg

 

Woodlandet är en odlingsform som sägs ha uppstått i 1800-talets England då parkarbetare ställde undan växter i utkanten av parken där det var skuggigt och vindskyddat. De upptäckte ganska snart att växterna trivdes bättre i den svala och skuggiga miljön. Trädgårdar med skogskänsla blev populära.

 

Namnlöst-3.jpg

 

Man kan säga att ett woodland är en skapad skogsdunge i trädgården. Här finns inga tomma jordytor. Det är en lite fuktig och dunkel trädgård, eller en del av trädgården. Det är uppbyggt i olika skikt, alla är lika viktiga. Träden är taket, buskarna mellanvegetation som skapar väggliknande vindskydd och markvegetationen där slingrande stigar, i stället för trädgårdsgångar visar oss vägen runt i trädgården. Växterna är skuggtåliga och tycks ha uppstått slumpmässigt. I själva verket är de noggrant planerade och utplacerade för att få en optimal form och funktion. Mellan trädkronorna silar ljuset romantiskt in i delar av trädgården.

 

Den-hemliga-trädgården-EGT2.jpg

 

Du som bor på en skogstomt har redan halva jobbet gjort. Jorden är förmodligen redan sur, vilket är bra för växterna som ofta förknippas med den här odlingsformen. Det finns säkert redan uppväxta träd på tomten vilket innebär att taket redan är fixat.

 

För alla andra som nu blir sugna att skapa en mystisk skogsdunge i sin trädgård så finns det vissa knep att ta till.

 

_ANK3927.jpg

 

  1. Tänk i skikt när du planterar, träden blir taket, buskarna väggar som du skapar rumslighet med och marktäckarna skapar den mjuka och fuktiga undervegetationen som ramar in eventuella gångar och småstigar som du kan göra plats för.

 

  1. Låt stigarna ha ett mål. Placera en skulptur, en bänk eller om det finns annat som kan bli ett naturligt avslut på färden. Det kan vara en klippa eller ett extra vackert träd av något slag.

 

  1. Välj växter som finns naturligt i omgivningarna. Då smälter skogsdungen på ett naturligt sätt in i trädgården samtidigt som du gynnar djurlivet i omgivningarna.

 

stjarnmagnolia.jpg

Växterna som skapar känslan

Träd

  • Al
  • ek
  • japanska och amerikanska lönnar
  • kopparbjörk
  • alm
  • tulpanträd

Buskar

  • Magnolia särskilt stjärnmagnolia
  • benved
  • olvon
  • enkla pimpinellrosor
  • azalea
  • bergbambu

Perenner

Skuggtåliga perenner såsom

  • ormbunkar
  • skuggröna
  • lungört
  • julrosor
  • myskmadra
  • skogsaster
  • flocknävor
  • kaukasisk förgätmigej
  • backtimjan
  • vit sockblomma
  • skogsklematis

Krydda med sippor och tidiga lökväxter, såsom snödroppar, krokus och scilla.

 

 

 

Helena Kaasik
Journalist och fotograf
Helena Kaasik