Nobelpristagarens teknik används i svenska innovationen MOF

Professor Omar M. Yaghi vid University of California, Berkeley, tilldelas i år Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av metallorganiska ramverk (metal organic framework, MOF). Han delar priset med Susumu Kitagawa vid Kyoto University, Japan och Richard Robson vid University of Melbourne, Australien. 

Kungliga vetenskapsakademien skriver att "2025 års Nobelpristagare i kemi skapat molekylära byggnadsverk med stora hålrum, där gaser och andra kemiska ämnen kan flytta in och ut. Byggena, kallas metallorganiska ramverk, och kan exempelvis användas för att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner."

Innovationsprojekt med tekniken finns i Sverige
Innovatören och lantbrukaren Kurt Hansson arbetar tillsammans med svenska forskare inom projektet Leandry som använder tekniken MOF i ett världsunikt innovationsprojekt kring ett nytt sätt att torka spannmål. Och nu hoppas de att Nobelpriset i kemi även kan sätta ljus på deras innovativa lösning.

Kurt Hansson visar här MOF-molekylen under Elmia Lantbruk Innovationsarena i oktober 2024. Foto: Agtech Sweden.

Att torka spannmål är energikrävande och normalt sett behöver man använda varmlufts- eller kalluftstorkar i kombination med högtrycksfläktar. Men innovatören och lantbrukaren Kurt Hansson kom på att det även går att använda en speciell avfuktningsteknik för att torka spannmålen. Hans idé var att använda det unika materialet MOF 303 som professor Omar M. Yaghi uppfunnit tillsammans med sitt team.

Företaget Water Harvesting (HaWa) är ett företag med rättigheten att kommersialisera Yaghis MOF-uppfinning. Och bolaget har framför allt fokus på att få fram vatten ur ökentorr luft genom att använda tekniken. Kurt hörde talas om tekniken och började i stället fundera på om den torra luften, som annars är biprodukten, i stället skulle kunna bli huvudprodukt och då användas för torkning av spannmål och andra jordbruksprodukter. Hans idé var alltså inte att använda vattnet, utan snarare den avfuktade luften för torkningen.

Tekniken utvecklas
Kurt inledde ett samarbete med Water Harvesting och började även samarbeta med Agtech Sweden vid Linköpings universitet, kemiska institutionen vid Lunds universitet samt Hasta Gård. Och det blev grunden för en process som bland annat inkluderade ansökningar till EIP Agri som beviljades av Jordbruksverket 2022.

Sedan dess har teamet gjort flera experiment baserat på tekniken och i september 2024 prövades slutligen den unika MOF-maskinen som då hade beställts från företaget Water Harvesting i USA. Prototypen kunde dra ur cirka 27 liter vatten per dygn och därmed producera en torr luftström som via en högtrycksfläkt trycktes in under en perforerad botten i en containerbaserad experimenttork.  

Den nya torkmetoden är betydligt mer energieffektiv än traditionella varmluftstorkar. Den kräver endast 0,6 kWh per liter borttorkat vatten, jämfört med 1,5 kWh för konventionell teknik – alltså mindre än hälften. Dessutom använder traditionella torkar ofta fossil energi, medan den nya metoden kan vara mer hållbar. Preliminära beräkningar visar också att kostnaderna kan minska med upp till 90 procent. 

Innovationsprojektet och konceptet, som fick namnet Leandry, presenterades första gången på Elmia Lantbruk 2022. Det visades också i Sweden Pavilion under Agritechnica i november 2023, en paviljong initierad av Agtech Sweden och genomförd i samarbete med Business Sweden. Projektet presenterades sedan på Elmia Innovationsarena 2024, en arena skapad av Agtech Sweden i samarbete med Elmia.

Optimeringar och finjusteringar av tekniken fortgår löpande och utvärdering sker kontinuerligt med stöd av sensorer, väderdata mm.

Det tar lång tid att förverkliga innovationer. Projektet Leandry fortgår och det är lång väg kvar från dagens prototyp till färdig produkt. Genom Nobepriset ökar sannolikt chansen att finansiärer av olika slag kommer visa intresse för bolaget Water Harvesting och deras insatser att få fram hälsosamt dricksvatten ur ökentorr luft. Nobelpriset ökar sannolikt också chansen att finansiärer visar intresse för Kurt Hanssons vision.

Källa: Per Frankelius, Agtech Sweden, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.