Att göra svampodling till allas nästa gröna vana – Så odlar du svamp hemma

Det började med ett skratt och ett nyfiket, ”Vad skulle hända om vi faktiskt gjorde svampodling begripligt för fler än nischodlare”? I dag driver naturälskarna Fabian Omne och Emil Sandin Svamphuset. De tog över verksamheten från grundaren Johnny Ammer efter att ha varit kunder själva och sett möjligheten att föra arvet vidare. Målet är klart och ambitiöst; att få så många i Sverige som möjligt att intressera sig för svamp, att odla den hemma och att ge sig ut i skog och mark för att lära känna naturens eget skafferi. Elmia garden fick en pratstund med Fabian Omne, en av de två huvudägarna av företaget, där han förklarar grundbegreppen och lyfter vad svamptrenden kan betyda för branschen.

Vilka är ni och varför startade ni Svamphuset?

Vi är två biologer som älskar naturen och odling. Vi var kunder hos Johnny Ammer och när vi såg att företaget var till salu på Blocket bestämde vi oss för att ta över verksamheten. Visionen är att göra svampodling begripligt och tillgängligt, både för den som vill odla i köket och för den som vill använda svamp i trädgård och design. Vi vill också uppmuntra fler att gå ut i skogen och ta vara på det som naturen ger.

Ni säger att ni vill göra alla till svampodlare men vad betyder det konkret? Är svamp en hobby, ungefär som tomatodling på balkongen?

Precis så. Vi förenklar och förtydligar processen med färdiga kit, mycel för ympning i stockar och tydliga instruktioner. Målet är inte bara att sälja produkter, utan att sänka tröskeln så att människor faktiskt vågar börja. Svampodling kan bli lika naturligt som att ha örter på fönsterbrädan och i många trädgårdar kan det bidra till både funktion och estetik.

Vilken tröskel tar ni bort? Vad missuppfattar folk om svampodling?

Vanligaste missuppfattningen är att det bara är att ”slänga ut svamp” så växer det. I verkligheten behöver mycelet ett substrat, exempelvis halm, träflis eller stock, för att etablera sig och börja bryta ner materialet. Genom att erbjuda pastöriserade halmpellets, inokulerat mycel och färdiga odlingspåsar minimerar vi de tekniska hindren. Vi visar också att det går att odla utan avancerad utrustning. Många kit kräver bara vatten och rätt placering.

Hur bidrar svampens mycel i trädgården?

Mycelet ger flera praktiska fördelar. Det hjälper till att bevara fukt i jorden, stödjer nedbrytning av organiskt material och kan bidra till en jämnare fuktighet i odlingsbäddar. Dessutom kan en välplanerad svampbädd minska oönskad konkurrens från vissa ogräs genom att mycelet tar plats och bidrar med näring. Det är alltså både estetiskt och funktionellt.

Hur långt har Sverige kommit, är svampodling en folkrörelse än?

Internationellt ligger vi några år efter regioner i Asien, Nordamerika och delar av Östeuropa där svampkulturen är mer etablerad. I Sverige dominerar fortfarande plockad vildsvamp i folks medvetande, särskilt kantareller. Vi ser en tydlig växande nyfikenhet. Fler kit säljs och fler frågar om ympning på stockar. Men det finns fortfarande mycket att vinna i kunskapsspridning och praktiska demonstrationer.

Vilken svamp är lättast att börja med, den alla kan lyckas med?

För nybörjare är ostronskivling det säkraste kortet. Den växer snabbt, är förlåtande och fungerar både inomhus och utomhus. En annan art många uppskattar i sommarträdgårdar är jättekragskivlingen, som bildar stora, dekorativa kluster och kan fungera fint i samplanteringar. Shiitake är också klassisk för odling på stock och ger långvarig avkastning. Valet beror på hur snabbt du vill skörda och vilket substrat du vill använda.

Hur funkar återbruk och cirkulär odling. Kan man odla på kaffesump eller restprodukter?

Ja, många svampar kan växa på restmaterial. Vedlevande arter bryter ner cellulosa och lignin i trä och trivs på stockar och sågspån. Andra arter, särskilt kompostlevande svampar, kan odlas på material som halm, kaffesump eller annat organiskt avfall, men hygien och rätt förbehandling är viktigt. Vissa produkter från Svamphuset, som halmpellets, är redan bearbetade så att de fungerar utan extra värmebehandling.

Vilka svampar går egentligen att odla — kan alla svampar odlas?

Nej, det finns tre huvudtyper med olika förutsättningar. Mykorrhizabildande arter, som kantarell och karljohan, lever i symbios med levande träd och är i praktiken inte odlingsbara i vanlig mening. Kompostlevande arter och vedlevande arter går däremot att odla med rätt substrat och teknik. Därför är valet av art avgörande för metod och plats.

Vad händer i branschen nu som är intressant för kreatörer och butiker?

Vi ser att svamp används mer i buketter, materialexperiment och som en del av självhushållningstänket. För handelsträdgårdar och florister innebär det möjligheten att bredda sortimentet med levande kit, ympade stockar och odlingsbäddar som kan säljas som koncept. För designers öppnar svamp nya texturer och berättelser — ett material med både visuell och ekologisk resonans.

Om ni får drömma stort, hur ser Sverige ut om tio år om ni lyckas?

Vi hoppas se svampkunskap i skolor, svampodling som en naturlig del av trädgårdsplaneringen och fler människor som känner igen smak- och näringsvärdet i svamp. Tanken är att svamp inte bara ska vara en trend i buketter, utan en hållbar komponent i hur vi använder och upplever våra gröna miljöer.

Mer läsning:

https://www.elmia.se/garden/garden-trends/badd-av-rosor/

För den som vill ta ett steg mot självförsörjning finns också annat ätbart att odla:

https://www.elmia.se/garden/garden-trends/trendspaning/atbara-trad-i-svenska-tradgardar--sa-lyckas-du-med-valnot-hassel-och-kastanj/