Grönare stadsmiljöer ger öppnare sinnen

–  Det handlar om att få med ”den mänskliga skalan”. Sådant som ser fint ut på ritbordet när man planerar ett nytt bostadsområde kanske inte fungerar för användarna, de som ska bo och leva där. Man måste hela tiden fråga sig vad syftet är med det man gör. Vi vill främja hälsa och då behöver vi kvaliteter som gör det, sade Anna Mara Pálsdottir, forskare inom landskapsplanering och miljöpsykologi vid SLU, och en av talarna på den välbesökta konferensen.

Hon betonade att naturen alltid finns omkring oss, att även det lilla kan betyda mycket. Några träd eller närhet till vatten gör skillnad i livskvalitet.

–  Det är viktigt att släppa in naturen, att få följa den året runt. En så enkel sak som ett vattenspel kan bryta ner trafikbrus och göra att det inte upplevs lika starkt. Vardagsgrönskan, vardagsytorna, är det viktiga. I stället för att titta på oanvända ytor för att bygga på borde man titta på att använda dem. Grönområden vid bebyggelse är viktigare än en skog längre bort. Gröna städer ger en enorm samhällsnytta, värden som man borde räkna mer på ekonomiskt, sade Anna Maria Pálsdottir. 

Sociala mötesplatser

Jan Christan Vestre, vd för Vestre, som arbetar med möbler för offentliga stadsmiljöer utomhus, talade om städer som goda mötesplatser.

–  Städerna är annorlunda i dag men behoven har inte förändrats. Vi har behov av natur och att ha sociala mötesplatser. Städerna kan vara en god mötesplats som skapar gemenskap, en arena för vardagsdemokrati och inkludering. Vi inom grönytesektorn kan bidra genom att ställa krav och pusha på för en rättvis och hållbar stad, sade Jan Christan Vestre.

Han räknade upp viktiga kriterier för goda utemiljöer i städer: rent och snyggt, tillgängligt för alla, allsidigt och flexibelt, en plats att kunna koppla av på, tryggt och med en lokal identitet.

–  Det ska vara inbjudande både för att sätta sig ner och ta en paus eller för att mötas, alla ska kunna njuta av utrymmet. Det ska vara platser fritt från ”tech och peck”, digitala uppkopplingar, man ska kunna koppla på och se varandra i stället, sade Jan Christan Vestre.

Han gav också exempel på hur Vestre med sina inredningar utomhus varit med och ändrat ett otryggt bostadsområde i England där knappt någon vistades ute till en grönskande mötesplats, en uteplats för alla. Trots att polisen befarade att en vacker miljö skulle föra med sig ”anti-social-behaviour” blev det precis tvärtom, mer socialt och minskad brottsligheten. 

Hälsosamt arbete utomhus

Inredningar utomhus kommer även stort inom arbetsmiljö. Agneta Stake, vd för Nola Industrier AB, gav flera exempel på nya arbetsrum utomhus. Nola har i samarbete med fastighetsbolaget Castellum AB under konceptet WorkOUT skapat miljöer för både arbete och rekreation, där takterrasser omvandlats till utomhuskontor för arbete, möten och motion med utemöbler, promenadstråk och motionsredskap. Det första gjordes i Växjö, när den gamla militäranläggningen I11gjordes om till företagsstad.

–  Vi har ett förändrat livsmönster i dag som påverkar våra livsmiljöer, kommunala och offentliga miljöer och inte minst arbetsmiljö. Aktuell forskning visar hur viktigt det är för goda arbetsresultat att inte sitta fjättrad vid sin dator utan komma ut i friska luften. Man kan göra många olika slags arbetsplatser utomhus, allt från ytor att sitta och prata på två och två till att kunna sitta ute under tak och ha konferenser. Många jobbar redan med ”walk and talk” och ”outdoor office”, det sprids som en löpeld och är positivt för alla, säger Agneta Stake.

–  Takterrasser är en bra gemensam yta för alla hyresgäster, både privata och företag. Det skapar nya mötesplatser, nya möten, inspiration och idéer. Att vi handlar mer på nätet har också medfört att fler butiker läggs ner och flera lokaler står tomma i städerna. Det ger möjligheter för nya användningsområden där människor kan mötas – pop-up-parks, caféer, lokal handel, odla grönsaker tillsammans – ja allt möjligt som gynnar gemenskap, säger Agneta Stake.