Elmias historia

I över ett halvt sekel har Elmia låtit världen komma till Jönköping. Och genom ett progressivt värdskap har vi skapat de viktigaste mötesplatserna för en rad branscher.

  • 60-talet

    Under 60-talet skakades världsordningen i grunden, både av sociala revolutioner och internationella konflikter. Händelser som Vietnamkriget och Kubakrisen sände orosvågor runt hela planeten. Men det var också decenniet då fyra långhåriga killar från Liverpool lade världen för sina fötter och Neil Armstrong tog det lilla men stora steget ut ur Apollo 11.

    Rosenlundsfältet i Jönköping kan verka långt bort från decenniets världsomvälvande händelser. Men för åtminstone en grupp skrevs det historia just här. Sveriges lantbrukare fick nämligen sin första fasta mötesplats, pålitligare än det mesta i Bondepraktikan – en mässa som kallades Elmia.

    Vi citerar gärna landshövding Allan Nordenstam i hans invigningstal från den första mässan i maj 1961: »Jönköping kan bli en stor utställningsstad och Jönköping vill bli det!«

  • 60-talet

    Fältet fritt för Elmia

    Lantbruksmässan Elmia 61 var inte den första mässan på Rosenlundsfältet. Två år tidigare hade RiLa, Rikslantbruksmötet, hållits här och det hade visat sig att fältet var perfekt för ändamålet. Eftersom det fanns färdiga vägar och serviceledningar kändes det naturligt att fortsätta.

    Många av idéerna till det tidiga Elmia stod agronom Ingeman Stenqvist för. Ingeman hade varit en drivande kraft redan under RiLa, och hela vägen från det tidiga 60-talet till slutet av 70-talet präglades utvecklingen av hans aldrig sinande entusiasm.

    Trots en viss misstro från branschorganisationer och andra mässarrangörer lyckades lantbruksmässan Elmia att år efter år dra hundratusentals besökare. Denna mässa lade grunden för alla de mässor som snart skulle följa. Hur kommer det sig att man lyckades?

    Det geografiska läget är naturligtvis en förklaring, precis som idag. Intresset från utlandet var stort tack vare att Sverige vid denna tid var ett föregångsland inom jordbrukstekniker. Och så var det neutral mark, där öst- och västländerna fick samma spelrum.

  • 60-talet

    Hur ELMA blev ELMIA

    Varifrån kom namnet Elmia? Tja, när den första mässan började planeras skulle den ju heta någonting. AB Föreningstjänst, som var den dåvarande arrangören, hade 1958 hållit den framgångsrika ELMA, Europeiska Lantbruksmässan i Axevalla. VD Erik Hållander tyckte att även en mässa i Jönköping kunde heta så.

    Dåvarande landshövdingen Allan Nordenstam, som annars var positiv till mässverksamheten, uttryckte dock i ganska hårda ordalag sitt ogillande av namnet. Inte kunde han väl stå och inviga sin fru, Elma, vartenda år! Och så tillkom ett I, för industri. Bokstävernas ordningsföljd kan tyckas ologisk, men namnet kom hursomhelst att bli ett egennamn snarare än en förkortning.

    När Jönköpings stad sedan övertog AB Föreningstjänst år 1966 ändrades företagets namn till Elmia och därmed var Elmia mer än bara en mässa. Ganska mycket mer, skulle det visa sig under de kommande åren.

  • 60-talet

    Lantbruksmässan som blev en klassiker

    Med första mässan, Elmia 61, föddes en svensk klassiker och en seglivad tradition. När man stängde grindarna efter elva dagar hade omkring 160 000 besökare från fjorton länder tagit sig dit. Självklart skulle det bli en fortsättning.

    De första årens mässor handlade mycket om att testa fältets möjligheter – och hur mycket som kunde rymmas inom begreppet lantbruksmässa. Försvarsuppvisningarna till exempel, drog mycket folk men skapade inget värde för utställarna av lantbruksmaskiner.

    Mot slutet av 60-talet hade mässan Elmia fått fast mark under fötterna. Besökarsiffrorna var stabila och såväl svensk tv som internationell press började få upp ögonen för vad som hände på Rosenlundsfältet. Dessutom gav utställarna tummen upp.

  • 60-talet

    När världen kom till Jönköping

    Idag är Elmia en välkänd och uppskattad värd för möten på hög internationell nivå. Faktum är att utvecklingen häråt började redan på 60-talet.

    1965 kan ses som ett genombrottsår i sammanhanget. EEC-kommissionen, som dittills inte lämnat Bryssel, höll nu sitt första symposium på bortaplan. Och i takt med att skogsbruket hamnade i fokus på Elmia skapade man internationella konferenser och symposier även här.

    Mest uppmärksammat bland 60-talets internationella möten i Jönköping blev 1968 års »More Animal Protein«. Initiativet togs av FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, och temat var u-ländernas undernäringsproblem.

    På Rosenlundsfältet var grannar som Västtyskland alltid välrepresenterade. Redan 1963 byggde västtyskarna en permanent utställningspaviljong som fick stå kvar i nästan tjugo år. 1965 uppförde Storbritannien en paviljong enligt samma modell.

  • 70-talet

    Under 50- och 60-talet upplevde det svenska samhället en tillväxt som saknade motstycke. Industrin gick på högvarv, levnadsstandarden ökade för var dag, och bilen blev en självklar symbol för den nya, vackra värld som grydde.

    Men samtidigt hördes de varnande rösterna allt oftare. Till slut var det omöjligt att ignorera de många obehagliga rapporterna om det höga pris ekologin fått betala för ekonomin.

    Kanske var det mässornas naturnära teman som gjorde att Elmia tidigt engagerades i det gröna tänkandet. Redan 1970 stod man värd för en av Nordens första vattenvårdsmässor, Världen, Vattnet och Vi. Och ännu närmare naturen kom man några år senare, när man bad mässbesökarna dra åt – just det, skogen.

  • 70-talet

    Mässan som blev fler

    70-talet var den stora expansionens tid för Elmia. Man började allt mer rikta in sig mot fackmässor, fortfarande ett relativt outforskat område. Detta skedde framförallt för att svara upp till utställarnas kvalitetskrav. Ingen ville längre ha hundra tusen besökare – man ville ha rätt besökare.

    Från en årlig lantbruksmässa förgrenades verksamheten och vi fick blivande klassiker som skogsmässan, underleverantörsmässan och Game Fair.

    Ett tydligt bevis på Elmias betydelse fick man 1975 när lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen flyttade till Jönköping. Finansminister Gunnar Sträng hade innan dess meddelat riksdagen: »Jönköping skulle kunna bli något av ett jordbrukets förvaltningscentrum – där finns ju Elmia tidigare, så det är inte så tokigt som man kan tycka.«

  • 70-talet

    Lantbruk och skog delas upp

    År 1970 delades mässan »Elmia« upp i en lantbruksutställning och en skogsbruksutställning, som återkom i vartannat-års-intervaller.

    Det skulle snart visa sig att skogsutställningen klarade sig alldeles utmärkt på egen hand. Ett märkesår var 1973, då man höll maskindemonstrationer ute i skogen för första gången. Tanken var enkel: på mässområdet kunde man ju inte se maskinerna i naturligt arbete. I skogen däremot fick avverkningsmaskiner, markberedare, motorsågar, gallringssystem och flisare verkligen visa vad de gick för.

    Ganska snart kunde man dock konstatera att succén var ett faktum. Elmia Wood, som mässan senare döptes om till, blev en förebild för liknande arrangemang världen över.

    Lantbruksmässan å sin sida växte också, och blev 1976 Elmias biljett in i den internationella mässorganisationen UFI (Union des Foires Internationales).

  • 70-talet

    Elmia i en ny miljö

    Med 1970 års vattenvårdsmässa Världen, Vattnet och Vi startade Elmias långvariga engagemang i miljöfrågorna – och blev något av en föregångare på området. Världen, Vattnet och Vi var en av Nordens allra första miljömässor.

    Världen, Vattnet och Vi blev ett framgångsrikt arrangemang. Bland de många utländska deltagarna fanns bland annat en japansk industridelegation på 70 personer. Och förutom svenska föreläsare presenterade experter från Finland, Danmark, Norge, Kanada, Schweiz och USA sina lösningar på vattenproblemen. På dagsprogrammet stod exkursioner till Munksjö pappersbruk, reningsverk, Hornborgasjön, Isaberg och Store Mosse.

    Det blev alltså grönt ljus för miljömässor i Elmias regi. Nya arrangemang följde snart i kölvattnet – Luften, Larmet och Vi, Avfall 73 och Energi 79 är några exempel från 70-talet.

  • 70-talet

    Elmia får tak över huvudet

    För att växa och få ekonomi i verksamheten stod det klart att Elmia behövde hålla mässor även under vinterhalvåret. I detta syfte inköptes och uppfördes fyra monteringsfärdiga hallar 1970.

    Snart blev det även uppenbart att man behövde egna, permanenta konferenslokaler.   I Elmiahallen (nuvarande Hall B) som invigdes 1975 fanns rejält med utställningsyta och flera konferenssalar, den största rymde 475 människor, samt en restaurang med plats för 500 gäster.

    Byggnationen fortsatte 1979, då utställningshall 2 (Hall C) stod färdig lagom till det årets motorshow. Elmia kunde nu utöka sitt program med fler tekniska mässor. Byggande i mindre skala skedde nu även på mässgolvet, när Elmia började bistå utställarna med standardmontrar.

  • 70-talet

    Game Fair och Fastighetsmässan – två nykomlingar

    Man ska lära sig saker på Elmia. Och att folk vill lära sig fick man ett tydligt bevis på 1975, då första Scandinavian Game Fair hölls på fältet. Denna satsning var lite trevande; fanns det tillräckligt med intresse för en mässa om jakt och fiske? Ja, visade det sig.

    När Scandinavian Game Fair hölls för andra gången 1977 hade det hela vuxit betydligt och lite extra glans fick man genom att vår jaktintresserade konung invigde mässan. 1982 bytte mässan namn till Elmia Game Fair och hade detta år 25 000 besökare – en siffra som har hållit sig på den nivån sedan dess.

    Sist ut bland 70-talets nya mässor var Fastighet, som hade premiär 1978. Mässan var ett samarbete med Sveriges Fastighetsägareförbund och temat var allt som hade med insidan och utsidan av byggnader att göra.

    Redan från början stod det klart att Elmia Fastighet skulle bli en mycket trendutsatt mässa, vilket märktes särskilt under perioder då nybyggnationerna i Sverige var få. Inriktningen och temat kom därför att förändras många gånger under de kommande åren.

  • 70-talet

    Underleverantörsmässan – en klassiker föds

    År 1975 var det premiär för ytterligare en Elmiaklassiker – underleverantörsmässan, som vi idag känner under namnet Elmia Subcontractor. De första åren hade man bara några tusen besökare och Elmias styrelse tyckte inte att det var någon idé att fortsätta. Men sedan lossnade det ordentligt under det tidiga 80-talet.

    Björn Larsson, som var projektledare för underleverantörsmässan i mer än 20 år, lyckades genom målmedvetet arbete vända den negativa trenden. Mellan 1979 och 1981 tredubblades antalet utställare och mässan blev en viktig kugge i den svenska industrins utveckling, med ett ständigt ökande internationellt deltagande.

  • 80-talet

    »Åttitalet, åttitalet, vad kunde gå snett, vad kunde gå galet?« frågade Just D i en ironisk nittiotalsdänga. För Elmias del var svaret: nästan ingenting. I mitten av decenniet fick Elmia till stora delar den form vi känner idag. Fastighets- och underleverantörsmässorna blev viktiga mötesplatser medan husvagns- och lastbilsmässorna utgjorde välkomna nytillskott på fältet.

    Antalet egna, återkommande mässor gick från åtta till närmare 25 och även andra siffror talade sitt tydliga språk: omsättningen ökade från tio till 75 miljoner. Genom byggnationen av Tipshallen hamnade Elmia dessutom högt i kurs bland allmänheten.

    Under 80-talet rådde rena guldruschen i mässbranschen. Högkonjunkturen medförde att nya arrangörer dök upp som svampar runt om i landet. I den ökade konkurrensen stod sig dock Elmia gott och slog rekord på rekord i besökarantal, utställare och tillväxt.

  • 80-talet

    Glädjeyra och kvalitetstänkande

    Under 80-talet fortsatte framgångarna slag i slag och med många nybyggnationer skapades mässkomplexet Elmia. Störst och ståtligast var Tipshallen, där man kunde ta hand om alla som ville ställa ut – och de var många. På köpet fick Jönköping en rejäl inomhusarena för fotboll och andra sporter.

    Men mitt i nysatsningarna och glädjeyran fanns en jordnära grundsyn: mässorna måste ha kvalitet för att överleva. Elmia började därför noggrant ta reda på vilka besökarna var och varför de kommit dit. Likadant gjorde man med utställarna: hade mässan levt upp till förväntningarna? Hade rätt besökare kommit? Vad kunde förbättras till nästa gång?

  • 80-talet

    »Den viktigaste skogsmässan i världen«

    Elmias nyskapande skogsmässa Elmia Wood rönte allt mer internationell uppmärksamhet. Ett officiellt erkännande fick man 1981 av Kanadas mest kände skogsbruksjournalist som kallade Elmia Wood »den viktigaste skogsmässan i världen«.

    Vid Elmia Wood 83 tog man steget fullt ut och höll hela mässan ute i skogen, med 243 utställare på 400 hektars yta. Mässan fick ett gensvar av en storlek ingen hade väntat sig: 35000 besökare från 50 olika länder, med ett smärre trafikkaos som följd.

    Både 1985 och 1987 slog man nya publikrekord med strax under 50 000 besökare. På 1989 års upplaga stod det klart att Elmia Wood hade nått sin publik och besökarantalet ökade inte längre lika dramatiskt. Men det innebar inte att mässan slutade utvecklas. Samma år beslutade man att mässan för överskådlig tid skulle vara den internationellt ledande i branschen. Så har det också blivit: Elmia Wood är en av få nordiska mässor som verkligen har blivit ett välkänt namn över hela världen.

  • 80-talet

    När fältet blev campingplats

    Det började i september 1981 med ett rent uthyrningsarrangemang, där idén om att besökarna själva ordnade sitt logi föddes. Allt om Husvagn & Camping, som arrangemanget döptes till, blev en stor publikframgång. Rosenlundsfältet fungerade även som camping!

    Uppföljaren, Stora Husvagnsmässan 82, arrangerades av Elmia i samarbete med ett flertal branschorganisationer. Hela 22000 besökare var sugna på att se nästa års nyheter och träffa likasinnade. På mässan 1984 blev campingen på fältet fullbelagd. Tillströmningen av ekipage var så stor att campingplatser runt om i kommunen som stängt för säsongen fick öppna igen. Och inte ens det räckte: provisoriska campingar fick upprättas här och var.

    Husvagnsmässan kunde nu definitivt titulera sig Norra Europas största, med omkring 40 000 besökare under slutet av 80-talet. I undersökningar visade det sig att man prickat exakt rätt. 95% av utställarna menade att man fått rätt publik och 96% av besökarna tyckte att det var en bra mässa.

  • 80-talet

    En tung nyhet

    Det tyngsta nytillskottet på 80-talet var lastbils- och åkerimässan, som Elmia arrangerade första gången i maj 1983. Bland programpunkterna fanns »Trucking Festival«, SM i lastbilskörning, SM i timmerlastning och korandet av Årets lastbil.

    Mässan, som var ett samarbete med Svenska Åkeriförbundet och tidningarna Lastbilen och Trailer, fyllde uppenbarligen ett stort behov. Det hade inte funnits något liknande i Sverige tidigare och redan på premiäromgången dök 27 000 besökare upp.

    Lastbilsmässans upplägg var i det närmaste perfekt redan från start. Idag, 28 år senare, följer mässan fortfarande samma grundstruktur, även om nya inslag som ecodriving och högteknologiska IT-system självklart har lagts till.

  • 80-talet

    Flaggskeppet bland industrimässorna

    Under 80-talet lossnade det ordentligt för Elmia Underleverantör. 1981 års mässa blev den största dittills, med en tredubbling av utställarna. Behovet av en internationell underleverantörsmässa var odiskutabelt och branschen förstod äntligen att Elmia var den rätta mötesplatsen.

    Ännu en succéartad upplaga följde 1983, och ännu mer uppåt var det 1985. Då var hela den nya Tipshallen fullbokad ett och ett halvt år innan mässan började. De 660 utställarna var översvallande nöjda och 92 procent svarade glatt att man tänkte ställa ut nästa år igen, innan mässan ens var över. Underleverantör blev flaggskeppet bland Elmias industrimässor och är så än idag.

    För att bättre kunna para ihop köpare och säljare fick underleverantörsmässan även ett antal »dotterbolag« under 80-talet. Elmia Ytforum, Elmia Polymer, Elmia Tool och Elmia Material är några exempel.

  • 90-talet

    Efter det glada 80-talet inträdde en period av djup ekonomisk nedgång i Sverige, med fallande BNP och stor arbetslöshet. Mässbranschen, som med viss fördröjning följer den allmänna ekonomiska utvecklingen, fick plötsligt känna på ett betydligt kärvare klimat.

    Många aktörer blev tvungna att lägga ner och även för Elmia blev det tuffare. Men i mitten av decenniet kunde en klar förbättring skönjas.

    Sverige gick även med i EU, vilket bidrog till internationaliseringen av mässorna. Med det nya Kongress- & Konserthuset gjorde dessutom kulturen sitt insteg på Rosenlund.

  • 90-talet

    Kongress- & Konserthuset förenar näringsliv och kultur

    På hösten 1990 invigdes 120-miljonerssatsningen Kongress- & Konserthuset. I det nya huset kunde man ha både specialiserade konferenser och riktigt stora kongresser med över tusen deltagare. Och så konserter, förstås. Den största konserthallen utrustades med dåtidens modernaste teknik, där akustiken kunde ändras beroende på typen av musik.

    Med kongresshuset bedömdes Elmia ha kapacitet åtminstone fram till millennieskiftet. Och det stämde. Nästan. En ny utställningshall på 7 000 m2 stod klar 1997 och blev den största näst efter Tipshallen.

    1999 byggdes kontoren ut samtidigt med en tillbyggnad som gav bättre flöde mellan hallarna. Att tänka logistiskt i alla lägen är en förutsättning med tanke på de åtskilliga hundra tusen människor som passerar här varje år.

  • 90-talet

    En helig ko går under kniven

    Sedan Elmia startades hade det svenska lantbruket genomgått dramatiska förändringar. Men lantbruksmässan såg i princip likadan ut som alltid. År 1990 var det dock dags för en stor förändring.

    Elmia Lantbruk delades upp i en maskinmässa och en djurmässa, som återkom vartannat år – nu inomhus. När första »nya« lantbruksmässan hölls i oktober 1990 verkade både utställare och besökare belåtna, liksom branschmedia som mottog förändringen med glädje.

    Lantbrukarna vande sig vid förändringen och tjugo år senare fungerar lantbruksmässan fortfarande enligt 1990 års princip. Elmia Lantbruk Maskin & Fält handlar om fältmaskiner, jordbearbetning, växtodling och IT, medan Elmia Lantbruk Djur & Inomgård kretsar kring svensk djurhållning och allt som hör därtill.

  • 90-talet

    Miljömässor à la 90-tal

    Elmias 90-talsmässor på miljöområdet fick en ståtlig inledning. När Elmia Energi & Miljö 90 invigdes av Carl XVI Gustaf uppmärksammade han att det var tjugo år sedan första Världen, Vattnet och Vi, och menade att det var på Elmia pionjärerna fanns.

    Elmia hade under många år deltagit på miljömässor i Tyskland, Holland, Frankrike och England. På grund av detta märktes en tydlig tillströmning av utländska besökare och utställare på miljömässorna i Jönköping.

    Elmia Water hade år 1994 blivit Nordens största mässa inom vatten och avlopp, borrning och jord- och bergteknik, och med 1996 års tre miljömässor Waste & Recycling, Water och Energy befäste Elmia ytterligare sin ställning som ledande miljömässarrangör.

  • 90-talet

    Svenska amerikanares högtid

    För jönköpingsborna råder det ingen tvekan om när påsken infaller. Det är ju när stan fylls av glänsande, välvårdade amerikanare på cruisingtur.

    Motorshowen på Elmia har varit en tradition sedan 70-talet. På 90-talet utökades showen, som till exempel 1993 års upplaga då man på temat England byggde upp en ny motorcykelavdelning och en speciell avdelning för off road.

    Bilsport Performance Show, som hade premiär i oktober 1997, sammanfördes 2003 med Custom Motor Show och idag är motorshowen Sveriges största, med smått fantastiska 80000 besökare. Och det är inte bara tusentals entusiaster som samlas här – varje år finns flera av världsnamnen inom bilsport på programmet.

  • 90-talet

    Skogsmässan förgrenar sig

    Elmia Wood fortsatte att skörda framgångar under 90-talet, men även här gällde att garantera kvaliteten. Nu infördes ett rullande schema, där »stora« Elmia Wood återkom vart fjärde år istället för vartannat. Mellanåren täcktes upp av lillbrorsan Skogs-Elmia, som i första hand vände sig till svenska skogsbrukare.

    1995 hölls Skogs-Elmia tillsammans med en specialvariant av Game Fair. Även i det mindre formatet stod sig skogsmässan gott. 34 000 skogs- och jaktintresserade letade sig ut till skogen 1995 och 1999 kom närmare 36 000.

    Andelen utländska besökare ökade stadigt. 1997 tog man fasta på internationaliseringen och arrangerade de första världsmästerskapen för skotarförare. Dessutom innebar nästan 54 000 besökare och 489 utställare nytt rekord i båda kategorierna.

  • 00-talet

    Stärkt av flera års högkonjunktur äntrade Sverige 00-talet, där världen genast blev mer global. 11 september, klimathotet och finanskrisen var frågor som krävde internationellt agerande av större omfattning än någonsin tidigare.

    Första årtiondet på 2000-talet var också den tid då webb och sociala medier blev naturliga ingredienser i vår vardag. Elmia visade dock att mässan fortfarande var det mest sociala av alla medier.

    Mässor fortsatte att stå för merparten av verksamheten, men med nya affärsområdet Meetings fick det personliga mötet en ännu starkare position på Elmia. Och nyheter som World Bioenergy och DreamHack ökade både internationaliseringen som integreringen med ny teknik.

  • 00-talet

    Elmia bygger vidare

    Det satsades en hel del på byggnation på Elmia under 00-talet. IT-sektorn byggdes ut och integrerades i hela verksamheten och därpå följde en ny marknadsföringsstrategi.

    Även fysiskt växte Elmia, med en ny mässhall på 7 850 m2, ny entré, lobby, restauranger och pressrum – allt sammantaget en investering på drygt 100 miljoner, som vid invigningen 2001 gav möjlighet till fler mässor och ett proffsigare bemötande.

    Senaste tillskottet är Entré Syd, som byggdes om och till och blev ljus och luftig med stora glaspartier. Genom att både norra och södra entrén har fått samma funktion och kapacitet är det nu lättare att hålla flera stora arrangemang samtidigt. Entrén invigdes just vid ett sådant tillfälle; Elmia Fastighet och Fjärrvärmemässan 2009.

  • 00-talet

    Den evigt gröna mässan

    Att Elmia är som ett växthus när det gäller affärsidéer blir extra tydligt varje höst. Då hålls nämligen Elmia Garden, som slog rot år 2000. Denna perenna fackmässa för alla som handlar med växter, redskap och andra trädgårdsprodukter inom detaljhandeln har vuxit stadigt. Idag är mässan dubbelt så stor som vid starten och kan titulera sig branschens viktigaste mötesplats.

    Trenderna i trädgården blir allt fler, liksom produkterna – det är något av en djungel. Därför har mässan instiftat två utmärkelser; Garden Flower Grand Prix och Elmia Garden Award, som premierar fantasi och produktutveckling.

    Betecknande för utvecklingen i den uppfinningsrika trädgårdsbranschen var 2009 års vinnare bland produkterna: webbholken. Holken som är utrustad med webbkamera gör att hyresvärden kan kolla om det är livat där via sin dator eller tv.

  • 00-talet

    World Bioenergy – världens miljömässa

    En bransch där Sverige gjort stora landvinningar under senare år är bioenergi, som står för 30 % av vår energianvändning. Med bioenergins nära kopplingar till skogsbruket och miljön var det naturligt för Elmia att ge denna bransch en internationell mötesplats.

    World Bioenergy, som mässan döptes till, var en succé redan första gången den gick, 2004. Som man hoppats blev det internationella intresset mycket stort och konferensbesökarna kom från 34 nationer.

    På World Bioenergy får besökarna en komplett bild av bioenergin. Genom exkursioner får man se hela system i drift, i riktiga anläggningar, och möta människor som förvandlat en grön vision till framgångsrik produktion. »Jönköping är världens huvudstad för bioenergi«, sammanfattade Miguel Trossero från FAO, FN:s organ för lantbruk och livsmedel, under mässan 2010.

  • 00-talet

    Datordrömmen

    Till och med datanördar, förlåt, datorintresserade ungdomar behöver sina mötesplatser irl. Det blev tydligt när första DreamHack på Elmia hölls i november 2001. Detta jättelika LAN-party (störst i världen) hålls av en extern arrangör, men är väl värt att nämnas på grund av dess särart.

    Arrangörerna hade arbetat med DreamHack i Borlänge under flera år, men uppslutningen blev till slut så stor att inga lämpliga lokaler kunde hittas. När man flyttade till Elmia ökade man genast till dubbla storleken.

    På DreamHack avgörs bland annat världsmästerskapen i olika datorspel, med kommentatorer på plats och stora prissummor hägrande. Alltihop direktsänds dessutom både på webben och i tv.

  • 00-talet

    Mässorna som blivit måsten

    Flera av Elmias mässor har blivit både viktiga mötesplatser och kära traditioner, och de fortsätter att leva vidare i bästa välmåga.

    Skogsmässan Elmia Wood är förmodligen den mest internationellt uppmärksammade. Men lika berömd är nog Elmia Subcontractor, norra Europas största fackmässa för underleverantörer inom verkstadsindustrin, som har över 1 200 utställare och utnyttjar varenda kvadratcentimeter av anläggningen.

    Lastbilsmässan är en annan klassiker efter mer än ett kvartssekel på Elmia och en annan gammal bekant som fortsätter att rulla in varje september är Elmia Husvagn Husbil. Mässan är alltjämt Nordens största i sitt slag och omkring 4 500 ekipage brukar ställas upp på Rosenlundsfältet.

    Och vi ska väl heller inte glömma att nämna Elmia Lantbruk, som troget återkommer med Maskin & Fält respektive Djur & Inomgård enligt givna intervaller.