Varsam vårdplan räddar kyrkoträd

Träd bär stora kulturvärden på kyrkogårdar. Men att sköta gamla fina träd rätt är inte alltid så lätt och riskerar ofta att komma i konflikt med de biologiska skyddsvärdena, skyddet för djur och växter. Trädexpert Henrik Morin redde ut begreppen på ett välbesökt seminarium på Elmia Park arrangerat av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

-Träd ingår ofta som en del i en helhet med höga kulturhistoriska värden och det kan vara svårt att byta om träd dör, sade Henrik Morin.

Helheten kan till exempel vara en krans av träd runt kyrkogården, en allé eller processionsgång eller klassiska gamla ”sorgeträd”, hängträd av olika slag planterade på en gammal gruskyrkogård. Och gamla träd låter sig inte så lätt ersättas, så det gäller att göra rätt val i rätt tid.

Träden gjorde sitt intåg på allvar på de svenska kyrkogårdarna under slutet av 1800-talet, då det också blev populärt med många olika sorters träd och växter. I en pågående inventering har hittills 9 000 kyrkogårdsträd dokumenterats. I särklass vanligast är lind (4 685 st) följt av lönn (664 st) och hästkastanj (593 st). Resten är mindre vanliga än så, och det handlar om många olika sorter som vart och ett i sig bär ett kulturvärde till varför det hamnat just där. 

Från och med årsskiftet har församlingarna ansvaret för att det finns vård- och underhållsplaner för kyrkogårdarnas kulturhistoriska värden. Med det tydligare ansvaret följer att planera och dokumentera trädens status, vilka träd som ska tas bort eller beskäras och hur man ska plantera nytt och ersätta vid behov. Behovet kan till exempel uppstå när träd blir sjuka, växer fel eller riskerar att skada något i sin omgivning, kanske en mur eller en byggnad.

- Man kan studera gamla kartor och bilder och se hur det var tänkt från början. Men man måste också tänka framåt, tänka redan från början när man planterar ersättningsträd, hur de kommer att behöva skötas och beskäras. De unga träden är ju framtidens kulturarv, sade Henrik Morin.

Att bevara gamla träd och ge dem en sista vila på kyrkogården även när de inte längre lever är också viktigt. Det finns många exempel på vackra högstubbar som får stå kvar, kanske draperade med en slingrande klätterhortensia.

-De kanske en gång varit kyrkans vårdträd och då låter man dem stå kvar som värdefulla individer. Ofta är de ju också viktiga biotoper när de har stått länge. Det finns vissa arter som tvingas flytta och det kan ta flera år för dem att göra det efter att ett träd har avverkats, sade Henrik Morin.   

Publicerad
2013-09-24
Bilder
Henrik Morin trädexpert
Henrik Morin trädexpert