På tallriken 2050: En rejäl nötstek - men bara ibland

Vad ska vi äta i framtiden för att klara klimatmålen? Mer svenskt kött, helst från gris och fjäderfä, men det finns plats även för en och annan bit nötkött.

– Genom vår stora import finns det en marginal att spela med, förklarade Stefan Wirsenius, forskare på Chalmers, på Elmia Lantbruk Framtidsforum.

I debatten framstår kött från idisslare som den stora klimatboven. Påståendet blev nyanserat när Jordbruksverket och Chalmers tillsammans presenterade resultat av aktuell forskning.

– För att nå klimatmålet från Paris måste vi sänka våra utsläpp av växthusgaser från dagens 11 ton per person och år till under två ton, berättade Karin Hjerpe från Jordbruksverket. 

Bara maten vi äter svarar idag för närmare två ton kolekvivalenter, vilket betyder att livsmedelsproduktionen inte slipper undan. Klimatbelastningen måste fram till 2050 sänkas till en fjärdedel, 500 kg per person och år.

– Det räcker inte med att miljöanpassa dagens produktion, sade Karin Hjerpe. Det kan minska utsläppen med 30 procent och möjligen finns det 15 procent mer att hämta genom tekniska landvinningar. Vi måste ändra vår kost.

Vad äter vi svenskar år 2050? Det enkla svaret är vegankost, som redan med dagens produktionsmetoder skulle kunna hamna under gränsvärdena. Men samtidigt har djurhållning andra positiva miljöeffekter och det torde inte vara möjligt att förvandla ett helt folk till veganer.

Därför har forskarna på Chalmers tittat på alternativa lösningar. Något som brukar framhållas i debatten att allt löser sig om vi backar tillbaka mathållningen 50 år i tiden, då vi åt 35 procent mindre kött. Men det räcker inte.

– Även med förbättrad produktion måste konsumtionen av kött halveras och produkter från idisslare ersättas med gris och fjäderfä. Nötkött har 20 gånger högre miljöpåverkan jämfört med kyckling, sade Stefan Wirsenius.

Även mjölkprodukter är något som vi måste äta och dricka mindre av, ansåg han, men här ligger Sverige i världstoppen med 50 procent högre konsumtion än EU-snittet.

Så långt kommen i föreläsningen lät det som ett skräckscenarium för dagens svenska lantbruk. Men till det kommer Sveriges stora andel av importerade livsmedel, hela 50

 procent. Här finns en marginal att spela med, som gör att vi kan tillåta oss att njuta av nötkött även i framtiden, om än i mindre mängd.

– Det är som med riktigt god lagrad ost. Man köper den inte så ofta och har därför råd att betala mer, gav Stefan Wirsenius som exempel.

Bland de importerade livsmedlen finns några riktiga miljöbovar, som flygfraktad mat. Med en högre andel svenskproducerad mat finns det plats för fortsatt svenskt lantbruk, särskilt om man ställer om till större andel klimatsmart kött och satsar på odling av växter som kan förädlas till köttsubstitut.

Publicerad
2016-10-19
Bilder
– Vi måste dra ned jordbrukets utsläpp av klimatgaser med tre fjärdedelar, sade  Karin Hjerpe och Stefan Wirsenius. Det kräver att vi ändrar våra matvanor.
– Vi måste dra ned jordbrukets utsläpp av klimatgaser med tre fjärdedelar, sade Karin Hjerpe och Stefan Wirsenius. Det kräver att vi ändrar våra matvanor.