Jordbruket letar nya vägar till biobränslet

De största volymerna biobränsleråvara finns i skogen. Men även jordbruket har möjlighet att bidra till mer förnyelsebar energi. Åtminstone om man får tro Jordbruksverket som deltog med monter på World Bioenergy 2010.
– Salix, rörflen och raps är några av de energigrödor som har stor potential. Men det finns också goda möjligheter i att producera energi från jordbrukets restprodukter, till exempel biogas från gödsel, säger Tobias Kreuzpointner, företags- och landskapsutvecklare på Jordbruksverket.

Utmaningen för jordbruksråvaran är att få lönsamhet. Och att undvika etisk problematik.
– För att biobränsle från jordbruket ska fungera fullt ut får det aldrig bli en konflikt mellan livsmedelsproduktion och bränsleproduktion. Vi försöker därför stimulera grödor som kan erbjuda både och, säger Tobias Kreuzpointner på Jordbruksverket.
Som exempel nämner han halm.
– Utvinn fröna, elda upp stråna.
Eller raps.
– Där skapas ju ett utmärkt djurfoder när rapsfröet pressas till olja. Just sådana här kombinationslösningar är framtiden, menar han.

Stöda att söka

Salix och rörflen är mer tydliga exempel på rena energigrödor.
– Salixflis uppskattas av värmeverken eftersom den i fiberstruktur är väldigt trädlik.
Rörflen har kommit starkt som energigräs de senaste åren.
– God etableringsförmåga och kraftig tillväxt. Men har ju en något högre askhalt än till exempel salix och träbränslen.
Kreutzpointner uppmanar till att hitta en mix och vara kreativ i användningen av jordbruksmarken.
– På bra marker: spannmål. På sämre marker och i kantzoner mellan åker och skogsområden: energigrödor.
Tobias tipsar också de lantbrukare som är intresserade av att producera bioenergi att det finns stöd att söka:
– Fram till 2013 har Jordbruksverket 470 miljoner kronor för projekt som bidrar till att öka andelen förnybar energi och för klimatåtgärder.





Publicerad
2010-05-27