På konferensen medverkade forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogforsk samt företrädare för Skogsstyrelsen, den myndighet som bevakar att svenska skogar sköts på ett uthålligt sätt.
Enligt Hillevi Eriksson, expert på miljöeffekter vid Skogsstyrelsen, sköter sig det svenska skogsbruket relativt bra idag, men det finns farhågor att ökat dubbelutnyttjande av skogarna som industriråvara och biobränsle, kan ställa till med problem.
– Vi har redan sett exempel på hur man inte lämnat kvar tillräckligt mycket restprodukter i skogen, berättade hon.
Brist på kunskap
Skogsbruket har således myndigheternas ögon på sig, men enligt forskarna går det att öka produktionen utan negativ miljöpåverkan. Nyckeln är systemtänkande och enligt konsulten Gunnar Thelin från Ekobalans, som arbetar med gödsling och markvård, är produktion av biomassa mer komplicerat än produktion av rundtimmer.
Dagens problem är brist på kunskap, både bland dem som arbetar ute i skogen och på systemnivå. Enligt Maria Ivarsson Wide från Skogsforsk befinner sig biobränslet på samma nivå som det traditionella skogsbruket gjorde i början av mekaniseringen.
Ett annat problem är att skogsägare och industri uppfattar bioenergi som ett produktionshinder. Praxis idag är att grenar och toppar ska ligga kvar i skogen under ett år, för att barren ska fällas. Barren innehåller en stor del av de näringsämnen som måste återföras till marken. Det fördröjer återplantering och leder till att ett par års tillväxt går förlorad. Men så behöver det inte vara.
Barren behövs inte
– Merparten av barren försvinner ändå eller samlas i högar där restprodukterna har lagrats. Det är lika bra att ta hand om restprodukterna samtidigt som rundvirket och börja plantera direkt, ansåg Gustaf Egnell från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Detta gäller under förutsättning att näringsämnen återförs på annat sätt, vilket Gunnar Thelin påpekade. Men det kan ske genom spridning av den aska som blir kvar efter förbränning av rent skogsbränsle. I askan finns mineraler och annat som behövs för att behålla näringsbalansen i markerna.
– Vi behöver återföra mycket mer aska än vad som görs idag. Hur mycket beror på markens beskaffenhet, men i södra Sverige handlar det om 5-10 ton per hektar, ansåg Gunnar Thelin.
Askan är ingen komplett gödning, men som Rolf Björheden från Skogforsk påpekade, är det inga problem att blanda in det som krävs när man ändå sprider aska.
Röjning och stubbar
I Sverige finns två outnyttjade energikällor i skogen. Det är oröjda marker och stubbar. Över en miljon hektar bedöms vara i akut behov av röjning, men här finns ännu inget ekonomiskt bärkraftig metod för skörd, men enligt Maria Ivarsson Wide finns en lösning i sikte. Det handlar om utvecklade skördaraggregat som klarar av att ta hela buketter med klena träd, så kallad ackumulering. Skogsforsk studier visar att tekniken finns inom räckhåll.
För stubbarna finns liknande metodproblem, men här tillkommer också miljöfrågor som risk för sämre bärighet, markerosion och läckage av näringsämnen, tungmetaller och liknande till ytvatten. Forskning pågår och problemen är möjliga att lösa.
Summering: Biobränsle behöver inte vara ett hinder för skogsbruket utan kan tvärtom bidra till bättre ekonomi för alla berörda. En möjlighet är att ta hand om skogsavfall i samband med avverkning, starta återplantering omedelbar och återföra näringsämnen genom spridning av aska, med komplettering av gödningsämnen. Det skulle också öka själva tillväxten i skogarna.