Höghastighetsutredningen slår fast:
Samhällsekonomiskt lönsamt med höghastighetsbanor i Sverige

Både Götalandsbanan och Europabanan bör byggas. Till en kostnad av 125 miljarder kan höghastighetsbanor mellan Stockholm–Göteborg samt Stockholm–Malmö bli verklighet.
– Den historiskt stora satsningen är samhällsekonomiskt lönsam och viktig för Sverige, säger regeringens utredare Gunnar Malm, som 14 september presenterade Höghastighetsutredningen.

Inte mycket hade läckt ut om utredningen i förväg, därför var intresset stort då Gunnar Malm redovisade slutsatserna. Vinsterna med höghastighetsbanor är framförallt två: För det första frigörs kapacitet för godstågen på det konventionella järnvägsnätet vilket är centralt för näringslivet. För det andra handlar det om stora vinster i restid för vanliga resenärer vilket i sin tur ger en regionförstoring, tillväxt och jobb.
– Det här är ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, säger Gunnar Malm och citerar utredningens underrubrik. Men det är inte i första hand ett miljöprojekt utan miljövinsterna får man på köpet, slår han fast.

Enligt utredaren finns förutsättningar för höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg, samt mellan Stockholm och Malmö. Malm bedömer att banorna kan börja trafikeras 2023–2025. Kostnaden för 70 mil ny dubbelspårig järnväg är beräknad till 125 miljarder kronor – en satsning som är samhällsekonomisk lönsam enligt utredningen. För varje satsad krona får man 1,15 kronor tillbaka.
– Nyttorna har ställts mot investeringskostnaderna och enligt vår samhällsekonomiska kalkyl ges ett överskott på 15,8 miljarder. Projektet tål alltså fördyringar om knappt 16 miljarder för ett nollresultat.
– Samtidigt ska man ha en viss ödmjukhet inför siffrorna. Det är svårt att bedöma anläggningskostnader om 10 år eller trafikunderlaget om 40 år, fortsätter Gunnar Malm.
Det finns med andra ord risker med projektet där prognosernas osäkerhet är en del. En annan är de ingrepp i naturen som måste göras, men Malm återvänder än en gång till att projektet i grunden handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Hälften av kostnaden ska staten stå för. Resten ska finansieras genom medfinansiering från kommuner och regioner. Biljettintäkter är också en betydande del och dessutom räknar man med stöd från EU.
– Någon frågar varför privata aktörer ska vara med när staten kan låna billigare. Så är det, men vi har lämnat till regeringen att avgöra den frågan, säger Gunnar Malm.

Höghastighetsbanorna ska anpassas för tåg med hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. Det innebär till exempel att det ska ta två timmar mellan Stockholm och Göteborg och två och en halv timmar mellan Stockholm–Malmö. I förslaget har fyra alternativa sträckningar för Europabanan utretts. Förslaget är att regeringen bör välja sträckningen Jönköping-Värnamo-Helsingborg/Hässleholm-Malmö. Mycket tid har lagts på att även utreda förutsättningar för höghastighetsbanor i andra delar av Sverige, uppger Gunnar Malm.

– Vi har inte glömt övriga landet, men vi har gjort bedömningen att det inte finns samma förutsättningar på andra sträckor.

Höghastighetsutredningen ska vara ute på bred remiss till 16 november. I januari ska beslut fattas om infrastrukturplanen, men om beslut om höghastighetståg fattas samtidigt är högst oklart.

Maria Larsson