Punktligt året om

Uttrycket ”det går som tåget” har satts på hårda prov under de senaste årens bistra vintrar. På Elmia Nordic Rail berättade representanter från de nordiska myndigheterna om hur de ska erbjuda kvalitativ järnvägstrafik under svåra förhållanden.

I regeringens utredning ”Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen” från förra året, konstaterades det bland annat att Sverige behöver utökad spårkapacitet, att underhållsinsatserna är i behov av att förstärkas och att maskinparken för snöröjning måste förbättras. På Elmia Nordic Rails sista dag anordnades seminariet Tillförlitliga transporter under svåra förhållanden – framtidsutmaning, och där gav Banverkets Lena Engstedt sin syn på det dagsaktuella läget.
– Vi har inte lyckats förnya våra anläggningar som istället bara blir äldre. Som ett exempel har våra växlar en genomsnittsålder på 22 år. Detta samtidigt som både persontrafik och godstrafik ökat kraftigt, vilket gör att konsekvenserna vid ett krisläge blir så mycket större.

För att gå en bättre framtid till mötes, med punktliga tågtransporter även under svåra vintrar, ser Lena Engstedt ett stort behov av bättre samverkan mellan de olika parterna inom järnvägen.
– Vi måste jobba mycket mer med samverkan före, under och efter ett stört läge. Det handlar också om att våga tänka nytt, exempelvis inom snöröjning, där växlar fortfarande röjs med spadar, spett och kvastar.

Från de andra nordiska länderna kom en rad konkreta exempel på åtgärder inför den kommande vintern. Kari Konsin på Trafikverket i Finland medgav att de två senaste vintrarnas snöfall kom som en överraskning, men att man nu står väl rustade.
– Under sommaren har träd som kunnat utgöra fara vid snötyngd avlägsnats. Kvalitetskraven på snöröjningsarbetet ska skärpas och vi har tittat på i vilken utsträckning som lok kan utnyttjas i vinterunderhållsarbete. Vi utvecklar också snöröjningsmaskiner och arbetsmetoder tillsammans med Trafikverket och huvudentreprenörerna.

Kjell Bakken, informationschef på norska Jernbaneverket, visade imponerande siffror när han jämförde vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Bland annat reducerades antalet försenade tåg från cirka 10 000 till 5 000.
– I Ostlandsområdet, där vi inte har lika stor erfarenhet av sträng vinter, hade vi stora svårigheter 2009/2010. Men inför 2010/2011 fick vi 70 miljoner kronor extra att utnyttja, vilket gjorde att vi kunde använda mer personal, ha bättre utrustning och göra viktiga bansträckningar mer robusta.


Åtgärderna som förbättrade punktligheten var förbättrad spårväxelvärme i kritiska spårväxlar, bättre dränering och frostisolering för att undvika tjäle och tätt samarbete med tågoperatörerna. Även organisationen förbättrades med tydliga prioriteringar och installerande av snökoordinatorer på tågledningscentralerna, för att bättre koordinera sjöröjningen.
– Inför den kommande vintern förstärker vi ytterligare inom fler områden, bland annat spårväxelvärmen, sa Kjell Bakken.





Publicerad
2011-10-06

PressbilderBanverkets Lena Engstedt
Banverkets Lena Engstedt
Kjell Bakken, informationschef på norska Jernbaneverket.
Kjell Bakken, informationschef på norska Jernbaneverket.