Skogsplantor överlever och växer snabbare i en hög

Sätt plantan i en upp- och nedvänd torva istället för i ett harvat spår.
Det är den nya trenden inom markberedning och ökar plantornas överlevnad och tillväxten.
Ändå är metoden minst 250 år gammal.

Granen som Klas-Håkan Ljungberg håller handen på planterades 2009 i ett harvspår. De längre planterades i högar. Redan Carl von Linné förespråkade trädplantering i en jordhög. Metoden har i modern tid ersatts av harvning. Rationellt för maskinförare och plantörer, men allt mer ifrågasatt beroende på spåren i naturen.

Linné är på väg tillbaka i moderniserad variant, under namnet högläggning. Under skogsmässan SkogsElmia 4-6 juni ska metoden visas och diskuteras.
– Vi ser stora fördelar med högläggning, säger Anders Englund på Sundins Skogsplantor i Vetlanda.
Det började redan 2009 vid en skogsdag när Sundins demonstrerade markberedning med harv och dessutom använde en grävmaskin för att lägga upp högar för plantering. Träden i högarna har sedan dess vuxit dubbelt så snabbt som de i harvspåren.
– Nackdelen är att det ställer högre krav på maskinföraren, men här på småländska höglandet finns klara fördelar med högläggning, med blöta marker och mycket fornminnen, säger Anders Englund.
I norra Sverige förvånas många när det här beskrivs som en nyhet. Där sker nästan hälften av all markberedning sedan länge med högläggare.
– Det blir vanligare ju längre norrut man kommer. Egentligen borde det vara tvärtom, säger Klas-Håkan Ljungberg, VD för Bracke Forest som tillverkar både harvar och högläggare.
Anledningen är att högläggning leder till mindre uppslag av löv, samtidigt som plantorna får bättre förutsättningar att växa. En doktorsavhandling om mekaniserad plantering som Back Tomas Ersson gjorde på uppdrag av Södra visar att plantornas överlevnad efter tre år ökade från 70 i harvspår till 95 procent i hög.
Men inom ett område dominerar högläggaren även i södra Sverige. Det är vid mekanisk plantering där maskinen först vänder på en torva och sedan sätter plantan i den.
Bracke Forest har tillverkat maskiner för högläggning sedan 1965, då under namnet fläckmarksberedare. Tekniken förfinades på 1980-talet efter forskningsresultat vid SLU i Umeå.
Det är mycket som talar för högläggaren. Plantan kommer högre och risken minskar för att den ska bli kvävd av omgivande växtlighet och av vatten mineraljorden på högen skyddar mot snytbaggen. Torvan fungerar som en näringsrik minikompost med extra växtkraft. Men ändå vill Klas-Håkan Ljungberg inte räkna ut harven.
– Harven behövs bland annat på steniga marker och där det ligger mycket skogsavfall. Båda metoderna har sin plats.
Backe Forest och Sundins Skogsplantor ställer ut på SkogsElmia, för att bland annat visa och diskutera markberedning med högläggare.

Läs mer nyheter här

Publicerad
2015-04-16